Three weeks back in America

 
 
Det var en tag sedan jag kom hem från min lilla vistelse i USA, men det är aldrig försent att visa vad jag faktiskt sysslade med, eller hur? Jag har blivit mer och mer intresserad av rörlig bild och film, så istället för att ta massor av bilder av allt jag gjort så filmade jag små videoklipp av lite av det jag gjorde och bakade ihop dem till et litet montage! 
 
Om ni är intresserade, och vill se fler videor som jag gjort, kan ni kolla in och prenumerera på min YouTube-kanal som jag nyligen startat. Där pratar, och lägger jag upp videos på Engelska! Klicka här fär att komma till min kanal!

JAG ÄR I USA!

SURPRISE!
 
Jag har tänkt skriva det här i flera veckor, men har inte haft tid. Först har skolan tagit upp mycket tid som vanligt. Sedan har det varit stuenten (jag tog ju inte studenten iår, men alla mina vänner gjorde), så det har tagit upp mycket tid, och efter det har jag behövt planera det här. Det har gått väldigt fort. Jag har inte riktigt fattat att jag skulle åka hit förrän dagen innan. Förra året var ju en hel process med planering och allt som skulle göras. Tror allt som allt att det tog ett år för mig att ens åka till USA. Nu tog det tre veckor. En stor skillnad. 
 
Jag har pratat om att jag ville åka tillbaka under sommaren redan efter jag kom hem. Det ända som varit ivägen har varit pengar, det är ju inte så billigt med flygbiljetter. Speciellt när man åker över halva jordklotet. Men jag och mamma kom överens om att om jag fick ett sommarjobb, skulle hon kunna låna ut pengar till mig. Hon om någon vet hur mcyket mitt utbytesår betydde för mig och att komma tillbaka och få träffa de bästa personerna jag känner skulle vara det bästa någonsin. 
 
Så jag började leta efter sommarjobb. Och fick ett! Efter många steg, såsom intervju, arbetarutbildning och en dag praktik, fick jag det tillslut. Det var nog ett av de bästa samtalen jag fått (efter samtalet från Explorius ang värdfamiljen, never forget). Då visste jag att den här resan skulle bli möjlig. Det samtalet fick jag för tre veckor sedan. ett antal dagar senare satt jag varje dag och letade flyg hit, och när jag fått veta att jag kunde komma och bo med min amerikanska familj under den tiden jag planerade (exciting!!) beställde jag biljetterna. En vecka kvar i skolan och veckan efter det (den här veckan) åkte jag hit.
 
Jag lämnade Arlanda och Sverige igår (torsdag 19 juni) klockan 7 på morgonen och mellanlandade i London Heathrow, där jag hade perfekt med tid, min resväska behövdes inte checkas in på nytt utan åkte hela vägen till Raleigh, så det ända jag behövde göra var att ta mig själv till gaten. Jag hann gå runt lite i tax-free butikerna och ta mig en frappe på Starbucks (halleluja!). Efter den timmen var det bara att stiga på planet och åka iväg. Den långa resan gick väldigt bra! Det gick hyffsat fort för att vara 8,5 timmar. Såg på OTH, åt mat och sov. Väldigt smidigt!
 
Nu har jag precis startat min första dag här. Eftersom resan gick så bra och klockan bara var 22 hemma i Sverige när jag kom fram var inte tidskillnaden allt för farlig. Men jag vaknade mitt i natten, så jag antar att man inte slipper undan den dumma jetlaggen... 
 
Jag är SÅÅÅÅÅÅÅ exalterad och glad över det här. Jag kan knappt fatta att jag faktiskt är här på riktigt. Det känns inte som att jag lämnat USA frn första början. Allt är som jag minns att det var och det är så roligt, men samtidigt svår att greppa. Det går inte att beskriva.
 
Det här kommer bli så bra! ÅÅÅÅÅÅÅÅH JAG ÄR SÅ LYCKLIG. 

Abiturientbal 2014

 
Varje år anordnar Linköpings gymnasieskolor en Abiturientbal i Linköpings arena Coetta Center för de elever som tar studenten. Förra veckan var det min bästa vän Madeleine och hennes pojkvän Felix tur att dansa. Alla skolor är uppdelade i fyra olika baler, men alla har tränat varje söndag enda sedan vårterminen började. Madde var så himla himla vacker och de dansade så bra. Jag hjälpte henne att välja klänning och den passade henne perfekt, håret, sminket och allt var så fint att jag nästan började gråta. 
 
Efter själva balen och dansen åker alla danspar i fina bilar till Trädgårdsföreningen, vilket är stadens största park och så har de picknick där tillsammans allihopa. 
 
Eftersom jag inte tar studenten det här året (pga av året i USA) dansade inte jag iår. Jag skulle ha dansat på samma tillfälle som Madde, men nu fick jag ju se henne så det var ju bara bra!
 
Nästa år är det min tur. Jag längtar så mycket!!! Jag vill ha en riktigt prinsessklänning då. Men först måste jag hitta någon att dansa med, hehe! 
 
 
 

ETT NYTT ÅR ger dig inte ett bättre liv, DU gör!

2013 är över och nu blickar vi framåt mot ett nytt år av nya möjligheter.
 
 
Visst är det bra med en anledning till att starta fräsht, lämna dåliga vanor efter sig och börja om, som så många väljer att uttrycka det. Personligen har jag hört så många gånger att det nästan blir tjatigt... Varför behöver så många en anledning till att ändra på sig själv till det bättre, borde inte det vara något som man kan och ska göra oavsett om det finns en anledning eller ursäkt till det?
 
"Snart är det ett nytt år, DÅ kan jag änligen börja om. DÅ ska jag bli den människan som jag alltid velat vara. DÅ ska jag skita i vad alla andra tycker. 2014 ska bli mitt år"
 
Varför måste du vänta? Varför är just nyår en undanflykt för så många? Är det mer acceptabelt, dömer inte andra en lika mycket bara för det är ett nytt år? 
 
Själv tycker jag inte det behövs, jag tycker att varje människa borde kunna ändra sina vanor, vem de är, bli en bättre människa, göra vad de vill oavsett om det är ett nytt år eller inte. Om du vill byta stil, börja träna, bli bättre på att spara pengar, engagera dig i välgörenhet, äta nyttigare, starta den där bloggen du alltid drömt om, leva i nuet, sköta skolan, resa mer, träffa dina vänner oftare, spendera mer tid med familjen, strunta i vad alla andra tycker om dig.... Listan är lång. Varför vänta? BÖRJA DIREKT, du behöver ingen ursäkt.
 
Jag läste en tweet som en av mina vänner skrev häromdagen:
"To all of you people that think New Year's Eve is some kind of portal to a better life, I am sorry to break it, but it's not."
 

Och jag tyckte det var så bra sagt. Ett nytt år betyder inte att allting kommer bli bättre, man måste jobba hårt, och om man verkligen vill någonting, så börja nu. Vänta inte. Det här låter säkert mycket bättre i mitt huvud än det jag skrivit ner, men jag har under 2013 lärt mig att vänta på att saker och ting ska bli bättre inte kommer att hjälpa, det kommer bara ta tid. Jag har under det här senaste året varit med om så extremt mycket. Både bra och dåligt och jag har verkligen växt som person, allt på grund av händelser som jag varit med om, samt  för att jag tagit tag i det och kämpat.
 
Första delen av 2013 spendrade jag i USA, som nu är mitt andra hem. Herregud vilken resa det var, något av det bästa jag gjort i hela mitt liv. Jag lärde känna så många nya människor som jag kommer ha glädje av hela livet. Framför allt min värdfamilj som under året tog hand om mig som sin egen dotter, visade mig delar av sitt hemland, en ny kultur och hur nära man kan komma personer som man bara känt i ett år. De är min familj nu och jag älskar dem så mycket!
 
Mitt utbytesår och resten av 2013 har även inneburit extremt mycket känslor (majoriteten bra men även sämre) och stress för mig, som i sin tur skapat mycket psykisk påfrestning. Någonting som jag aldrig upplevt innan, panikattacker och utmattningssyndrom eller "gå in i väggen"- Hela sommaren spenderades i stort sätt på mitt rum utan någon som helst motivation eller ork till något. Jag har aldrig varit så rädd i hela mitt liv som jag var under den perioden och jag var inte mig själv alls. Rädslan av att inte förstå vad som hände med mig och vad som pågick med kroppen och huvudet har varit det värsta jag varit med om, utan tvekan.
Men tillslut bestämde jag mig för att jag inte kunde fortsätta såhär och tog hjälp. Jag låg på nummer 18-19 på skalan där 12 räknades som en ångest-diagnos. Det är extremt högt... 
Enda sedan dess har jag jobbat på att må bättre, jag har fokuserat mycket på mig själv och satt mig själv i första hand, jag har bytt skola, sett vilka som är mina riktiga vänner och försökt göra saker som jag mår bra av... och det är inte förens nu som jag långsamt känner att jag börjar ta mig ur den hemska perioden som varit och äntligen börjat bli mig själv igen. 
 
Jag kommer inte ha några nyårslöften för jag vet att de inte kommer hållas, jag ska fortsätta i samma riktning som innan, göra saker som jag älskar.. och om jag vill någonting... då gör jag det bara, för varför vänta?


Dr. Martens

 
 
 
 
 
Efter att ha gått runt i Converse och Vans i mer än ett halvår var det dags att införskaffa sig i ett par kängor och tillslut bestämde jag mig för att äntligen köpa ett par vinröda Dr. Martens som jag så länge velat ha. De är extremt snygga och passar min stil perfekt! Äkta läder så är därför väldigt hårda och obekväma såhär i början, jag hoppas de mjuknar till sig och formar sig till mina fötter, för nu har jag många skavsår. Vill man vara fin får man lida pin, eller hur är det?
 
Jag älskar att ha tights och mina strumpor från Top Shop med spetskant som sticker upp vid skaftet, det ger än liten blandad look av rockigt och gulligt. Det gillar jag!

Önskelista


Det är galet hur snabbt tiden går, överallt har det börjats med julskyltning och pynt, vilket jag tycker är extremt mysigt! Det betyder ju att det snart är december, advent och jul. Min favorittid på året, helt klart.
 
Jag har suttit och pysslat med min önskelista under dagen och här är den i ett litet collage.
 
♣ (Framförallt) Pengar till flygbiljett hem till my 2nd home USA
♣ Gitarr
Klänning från Urban Outfitters
Väska från Indiska
♣ Moroccan Oil Light
♣ Vinylspelare från Urban Outfitters
♣ Studiobelysning
♣ "Book Case" till min laptop
♣ Muggar från Indiska
♣ Skor som jag suktat efter länge, från DNA
♣ Lush Cupcake Face Mask
♣ Presentkort på Monki, Indiska, Urban Outfitters, Bik Bok, Åhléns osv.
 

En måndagslista

Vilken dag är det idag?
Det är den fjärde November, herregud vad tiden går snabbt! Om en månad är det advent, en av mina favorittider
 
Om du var en emoji vilken skulle du vara då?
 Vad ska du göra ikväll?
 Jag borde läsa psykologi, men sparar det tills imorgon istället...
 
Säg två bra uttryck:
 "ER MAH GERD", "cray cray" som jag snappade upp i AmerikaT, annars används "Liksom" "och "Ja, det blir perfekt" flitigt.
 
Vad blir du glad av få höra att du är?
 När folk komplimerar min personlighet, helt klart!
 
Vem saknar du?
Alla dom här fina personerna, Patrick, Alex, Charlotte, Lizzie och lillasyster ♥
 
 Vad är du bra på?
 Jag är grym på att skjuta upp saker, och att se bra på andra människor
 
Vad vill du ha?
Flygbiljetter, bättre psykisk hälsa, kärlek och alla mina favoritalbum på vinyl
 
Vad tycker du är roligt?
Jag älskar allt som har med estet att göra, musik, teater, media, konst, foto... you name it
 
Vad är du dålig på?
Jag kan inte följa planering och jag suger på sport
 
Hur ser du ut när du är nyvaken?
 Inte är det en vacker syn inte.. ;)
 
Vem är du kär i just nu?
 I någon jag antagligen inte kommer få
 
Vad var det första du snodde?
 Jag kommer ihåg att jag snodde en pärlplatta i form av en kanin från dagis en gång. Den var så fin och jag hade inte fått pärla på den, så jag gömde den under tröjan och tyckte jag var så sneeky att ingen kom på mig (de såg antagligen mycket väl att jag hade något under tröjan, men sa väl ingenting)
 
Vad har du tänkt göra länge men ej gjort?
 Börja spela piano igen
 
Vad bävar du inför?
 Framtiden och annat läskigt
 
Vad händer i helgen?
Utgång med min bästa vän Madde, bowling med klassen och så lite matteplugg står troligtvis på schemat
 
Vad var det senaste du skrev i Word?
En hemsk uppsats i samhällskunskap
 
 
 
 

Höstmys

 
När jag varit borta har jag druckit 18729497355840037 koppar te och kaffe mocha, gått promenader bland fina höstlöv med hundarna, pluggat orimligt mycket Samhällskunskap, skurit ut en pumpa och gjort PUMPAPAJ från grunden(misslyckades)... jeez I'm so American!
 
Herregud vad länge jag har varit borta från bloggen. Helt insane... Det har hänt så mycket medans jag varit borta, men samtidigt har ni inte missat ett dugg. Skolan har tagit extremt mycket tid och jag har inte kännt mig motiverad till någonting alls. Vilket är ett kapitel i sig som för tillfället känns lite för privat att prata om här, som det är i dagsläget. 
MEN,
Jag har äntligen fått höstlov nu, och helt plötsligt kom inspirationen tillbaka och nu tänkte jag dra igång bloggen igen. Jag bara ÄLSKAR hösten, det är så myspys! Här är några exempel på vad som gör hösten så bra:
 
♣ Man får dricka hur mycket te och varm choklad man vill
♣ Klä sig i gigantiska halsdukar och varma koftor och kängor
♣ Det är acceptabelt att bara ligga i sängen och se på film
♣ Alla fina färger
♣ Tända ljus
♣ Det är kyligt och friskt i luften
♣ Mörkrött läppstift
♣ Halloween
♣ osv osv osv osv osv osv
 

America the Beautiful

I ♥ You

Det har gått mer än ett år sedan jag lämnade Sverige för det bästa året i mitt liv. Herregud vad tiden har flugit fram. Det känns som att det var igår som jag satte mig på flanet till New York, träffade min värdfamilj för första gången, fann min obsession för Froyo (hehe) och det känns på samma gång som en evighet sen jag kom hem från andra sidan pölen. Som att jag varit hemma i Sverige mer än bara över sommaren. Det är ett mysterium det där...
 
Över min säng här hemma hos mamma, hänger min USA-flagga som är helt full med meddelanden från mina närmsta Amerikanska vänner (och utbytestudentvänner). Hur fint är inte det på en skala? Dom kommer alltid vara med mig! Jag måste bara för en sista gång berätta vilken otrolig upplevelse det var och att jag hoppas att ni som läser min blogg och följt mitt år har blivit lite inspirerade till att själva åka iväg, även om inte till USA, kanske till ett annat land.
 
Jag vet att min värdfamilj (i alla fall min värdpappa) läser bloggen och att han nu har översatt det här via Google Translate så jag vill bara säga till dig att NI ÄR BÄST OCH JAG ÄLSKAR OCH SAKNAR ER ALLA SÅ MYCKET, Tack för att jag fick min 2nd family och hoppas att vi ses nästa sommar! :)
 
America the Beautiful, forever my second home!
 
 

Happiness is the meaning of life

ReminderDet är bra med olika slags påminnelser i vardagen och livet. Jag bär det här armbandet hela tiden, varje dag för att påminna mig själv om att vara glad och se positivt på deverse saker, eftersom det brukar vara något som kan vara lite svårt ibland.
 
Vad har hänt nu den senaste tiden? Skolan går bra. Älskar att jag nu går på Folkungaskolan. Den är verkligen superbra och fin, allt är väldigt frächt och rent och alla mina lärare är bra. Pshykologi och Kommunikation är riktigt roligt och intressant och jag är glad över att jag bestämde mig för att läsa Beteendeinriktningen! Jag var på min förra skola för att lämna av lite saker, hade fått en tid och allt, men när jag kom dit var den jag skulle gå till inte där. Dåligt... Det känns som att det går neråt för dom och då känns det lite extra bra att jag bestämde mig för att inte fortsätta de kvarståeende åren.
 
Vad mer? Jag har spenderat mycket tid på cafeer med fina mysiga vänner, börjat träna lite smått, boxing-pass, monterat upp hyllor i mitt rum hos mamma för att få det lite mer organiserat, gått på gratisfestivaler, varit ute och dansat och druckit drinkar (att vara 18 är så himla gött!). 
 
Jag börjar få tillbaka min blogglust allt mer och allt känns bara allmänt bra!
 
 

Magisk

 
 
Coldplay är mitt absoluta favoritband någonsin och igår kom de ut med en ny låt!!! Den är en del utav The Hunger Games: Catching Fire Soundtrack. Jag blir helt till mig av Coldplays musik. Jag vet inte riktigt vad det är, men jag älskar de bara så så så så mycket. Helt magiskt!
 
Say oh, we're about to explode, carry your world
I'll carry your world

Byte av skola och program

Under de två senaste veckorna är det mycket som pågått för mig. Mycket funderande, skrivande av listor på för-och nackdelar, rådfrågande hos mina vänner och bekanta på vad som skulle bli bäst. Det som tagit upp mestadelen av min tid är byte av skola samt program och vidare det var nödvändigt eller ett bra/dåligt beslut. Enda sedan jag påbörjade mitt "äventyr" i USA förra året har jag vetat att jag varit tvungen att gå om andra året på Gymnasiet som jag missat. Och att mycket skulle komma att förändras under tiden jag var borta. När jag nu kommit hem och skulle påbörja skolan igen så var det mer än jag trott som ändrats. Mina bästa lärare slutade, jag kände att jag inte riktigt passade in någonstans, jag hörde dåliga rykten om skolan och även att det bestämts att Estetiska programmet skulle läggas ner, efter att vi tagit studenten, vilket innebär att inga nya elever skulle börja. Eftersom jag älskade min förra klass och att jag visste att jag aldrig skulle kunna få börja med dom igen, samt alla omständigheter som pågått så började jag då fundera på om det var värt att gå kvar eller om jag skulle byta till en annan skola som troligen skulle vara bättre och ett program där jag skulle få lite mer förberedelse inför att plugga vidare på Universitet efter gymnasiet. Tillslut, som jag skrev i början av inlägget, så bestämde jag mig för att ta kontakt med Folkungaskolan som jag hört mycket bra om, (plus att många av mina vänner går där) för att se vilka möjligheter som fanns. Jag fick väldigt snabba svar och en tid bokad för att träffa SYV redan dagen efter. Allt gick så smidigt och bra och jag fick ett extremt positivt intryck och det fick mig att känna mig säker med mitt beslut. 
 
Nu, någon vecka senare har jag bytt från Estet och haft min första dag på Folkungas Sam-beteende och i min nya klass, som förövrigt var så välkomnande och snälla (vilket jag var väldigt nervös för idag när jag gick dit). Jag hade två lektioner och hittills verkar allt super och det känns som att det här kommer bli riktigt bra! Jag pratade mycket med de flesta och mitt schema är bra!
 
Nu sitter jag hemma i sängen och proppar i mig en hel godispåse, det förtjänar jag verkligen efter den här dagen!
 
Även om jag kommer sakna att se mina fina estetare och att ha teater på schemat, så känner jag att det här är något som kommer bli riktigt bra för mig och det är allt som räknas just nu!
 
 

Senaste från Instagram

 
Bloggen har stått tom i många dagar och veckor utan bra uppdatering enda sedan jag kom hem från USA. 
Det har tagit mycket på krafterna och jag har fokuserat på att landa och komma in i mitt svenska liv igen och göra saker med vänner och familj. 
Min hälsa har också legat före mycket annat, tänker inte gå in på några detaljer i dagsläget mer än att det med små steg går framåt!
 
Jag har alltså inte haft någon motivation till att skriva här och jag känner att jag måste hitta tillbaka och riktigt hitta något jag gillar, och fokusera på det och inte bara skriva för att skriva liksom. Jag ser ju att det är många som har tröttnat på det och slutat följa mig, men för er som är kvar, jag lovar att jag snart kommer igång, jag vill bara att det ska bli så bra som möjligt först.
 
Min Instagram har dock varit hyfsat aktiv och där lägger jag upp lite små uppdateringar ibland. Från då jag kom hem och bara hällde ut mina resväskor på golvet och lät det ligga där i minst en vecka till fina sommarkvällar, världens största glassar på Smultronstället, Ryssland-resan, fotograferingar, mycket fika, meningslösa selfies och Keep It Loud Festival. @annaedstrom <- Där hittar ni mig
 

Svar på fråga

 
hej! jag har varit i usa nu i några få dagar och allt känns fel. gråter åtminstånde 3 gånger om dagen och kan knappt äta något. Det är min värdfamilj det är fel på tror jag, dom gör knappt någonting på dagarna så jag sitter då mest framför datorn och jämför mitt utbytesår med andras. Jag mår väldigt dåligt just nu och får mer och mer hemlängtan. Kände du också såhär i början? eller är det något som är fel på mig? Jag är inne på att byta familj nu, tycker du det skulle vara rätt att göra så? vill gärna ha din åsikt på detta eftersom du har varit utbytesstudent. snälla svara!
 
Svar:

Hej på dig! 
Kände verkligen att jag MÅSTE svara på det här eftersom jag nästan fick lite panik över det du håller på att göra. STOPP! Jag förstår verkligen att det kan kännas jobbigt såhär i början och allt känns fel, det är inte ett dugg konstigt! Jag menar tänk bara på vad du gett dig in på. Du har ju för tusan flyttat till andra sidan jorden, till en annan kontinent, ett annat land där allt är främmande. Lämnat din svenska familj för ett år. Det kommer stundtals vara jobbigt och man kommer få hemlängtan. Det är helt normal och jag kan intyga dig om att alla kommer stöta på det under året. Du är säkert nervös över hur det ska gå och det är därför det är svårt att äta och slappna av, det har jag också varit med om!
Dock tror jag inte att det du tänker kommer vara lösningen på hur du känner. Tänk nu, du har bara varit hos din värdfamilj i några få dagar. Allt är nytt, även för familjen. Kom ihåg att det är du som student som ska försöka anpassa dig till deras vanor. Din värdfamilj har inte hunnit lära känna dig helt än, och eftersom du kanske sitter på ditt rum med din dator, kanske det är vad dom tror du gillar eller tycker är bekvämt. Börja med att försöka umgås med familjen, prata med dom, ställ massor frågor, vad som förväntas av dig, fråga om det finns några shoppingcentrum, resturanger eller liknande som du kanske skulle vilja besöka. Be din värdfamilj visa runt dig i området där du bor. 
Jag tycker du ska ge det lite tid, tänka efter om det verkligen är familjen det är "fel" på. Jag kan också säga dig att det tog mig någon vecka eller till och med längre innan jag hade kommit in i min värdfamilj och börjat känna mig bekväm med att prata med dom och kunna röra mig lite friare i huset. Tillslut kommer det kännas som din andra riktiga familj och jag kommer ihåg att jag och min minsta värdsyster pratade senare under året om hur kul vi tyckte det var när vi började prata ordentligt med varandra för första gången och hur bra allting utveckalde sig.
 
Ett sista tips är också: Jämför INTE ditt år med alla andras. Strunta i att läsa deras bloggar och fokusera på att göra ditt år till det bästa i ditt liv. Tänk också på att man skriver ut det som är bra på sin blogg, så alla andra kanske framstår som att de har det underbart och inga problem alls, även fast så inte är fallet. (trust me, DET vet jag ;) )
 
 
Jag hoppas verkligen att det här svaret kunde hjälpa dig lite på traven. Till en början i alla fall! Om du vill hålla mer kontakt med mig under året, om det är saker du undrar över eller behöver lite hjälp med, tveka inte att mejla mig  
( anna-edstrom@live.se !!!!) jag hjälper så gärna till, för jag vet att ibland kan det vara skönt att prata med någon som inte är föräldrar eller organisation, utan någon som faktiskt varit med om och gått igenom samma sak som man själv upplever. :)
 
 

Nature

 
Idag var jag helt själv hemma då både pappa och Erik jobbade så jag hade inte så mycket att göra.. Satte upp stativet (som jag förövrigt köpt nytt, i tisdags) och kameran och gick ut i trädgården för att ta bilder. Resten av dagen satt jag inne och småredigerade alltihop och resultatet ser ni ovan. Vissa tycker säkert de är överredigerade, och ja, det är de väl. Men tyckte det skulle vara så och det passade in på det naturliga ljuset jag hade att jobba med.
Alltså en tråkig dag som ändå blev helt ok och produktiv.
 
Pysslade ihop en header av en av bilderna nu också. Kände att jag behövde någonting annat än texten innan. Tills vidare duger den helt ok! :)